teamponnyyryttare

Ur allt detta dåligt som jag fått utstå så kanske det kan födas något positivt. Och vad jag faktiskt vill lyfta fram är att man egentligen inte är så anonym på nätet som man tror.För det verkar som att många inte har riktigt koll på vad som EGENTLIGEN gäller, och många tror att man kan vara så himla anonym- men det är INTE sant.

Nu har jag fått lära mig både det ena och andra utav bl a polisen: Och såhär är det: Varje dator (och mobiltelefon) som använder internet har ett nätverkskort och varje nätverkskort har en macadress och ett IP-nummer som är som ett personnummer för din dator. IP-adressen tilldelas din dator från företaget som du köper ditt Internet ifrån (typ telia) och det företaget är skyldiga enligt lag att spara och logga de olika IP-nummer din dator har haft.

När du gör saker på nätet så loggas din IP-adress till det du gjort. Om du t.ex. skriver en kommentar på en blogg som innehåller något olagligt exv förtal eller ett hot så finns det alltså sparat att det är ditt IP-nummer som har gjort det. Om det är ett brott och blir polisanmält så har polisen möjlighet och rätt att kräva ut informationen från internetleverantören om vem som står på abonnemanget och vilken macadress som hade IP-numret (vilket gör att de kan se vilken dator eller mobiltelefon som informationen kommer ifrån om du t.ex. loggar in med en bärbar dator på din skola eller jobbs internet).

Nu vill jag berätta en liten historia om hur ett lögn/rykte kan förstöra ett varumärke. För det är så himla enkelt, och jag tror inte riktigt att folk förstår konsekvenserna, och för er som INTE förstår, så kommer här en påhittad situation:  Tänk er att din pappa äger en restaurang som heter “Berts mathörna”. Så sitter några uttråkade tjejer på den restaurangen och är lite småbittra över att de fick vänta på maten lite längre en vanligt. Tänk er då att de postar ett inlägg om att de fick in en gristand i maten på “Berts Mathörna”. De vill ha lite uppmärksamhet och drar bara till med något för att det är “kul”. Sen ser några kompisar detta och tycker det är vidrigt, och delar deras påhittade blogginlägg på Facebook. Då ser alla deras vänner det, sen kanske nån hakar på och twittrar om det. Helt plötsligt kanske Bert tappar massor av kunder för att ryktet har spridit sig till allmänheten att man får griständer i hans mat. Det första som kommer upp om man googlar på “Berts Mathörna” är ett inlägg på en blogg att de fått en gristand i maten hos Bert, vem vill då boka ett bord På Berts mathörna? Jag hade då inte gjort det. Detta kanske slutar med att Bert får stänga ner sin restaurang och inte kan försörja sin familj som sen måste flytta…och bla bla bla man kan dra det huuuuuuuur långt som helst. Berts liv kan bli förstört av ETT enda flaskt rykte på nätet. Hela varumärket kan bli förstört- och hela hans liv KAN faktiskt bli förstört- för ett enda falskt rykte.

Det kanske känns som att man kan säga vad man vill och hitta på vad man vill på nätet anonymt utan att det får konsekvenser, men Internet är en del av samhället och det du gör på Internet lyder under samma lagar som det du gör IRL. Och vad vill jag då säga med allt det här? Du är inte så anonym som du kanske tror. Gör och säg bara saker på nätet som du kan stå för, annars kan det inte bara få konsekvenser för de som får sitt rykte förstört, det kan även få verkliga konsekvenser för dig. Konsekvenser som kan blir hur stora som helst, om du inte tänker till.

Jag har ett bra tips till er som figurerar runt på nätet: Om du inte skulle skriva samma sak med ditt riktiga namn och personnummer publicerat bredvid kommentaren kanske du borde omformulera dig eller strunta i att kommentera. Tänk på hur du formulerar dig även om du inte skriver något olagligt. Hur skulle du känna om du fick samma kommentar eller rykte om dig? Kan du verkligen stå för det du skriver?

Ni som jämför anonyma bloggar och kommentarer med tidningar och andra former av media som skriver liknande saker, har ni över huvud taget tänkt på skillnaderna? Visst, innehållet är snarlikt men en STOR skillnad är att det finns riktiga människor som juridiskt står till svars för allt som publiceras. Det finns en ansvarig utgivare vars namn ALLTID finns publicerat i tidningen. Journalisterna är inte anonyma, deras namn står publicerade. Saker de skriver kan alltså komma tillbaka till dem personligen så de har en anledning att kritisera och verifiera sina källor innan de publicerar något.

Och där har vi den enorma skillnaden- de MÅSTE kritisera och verifiera sin källa för det slår tillbaka på dem personligen annars. Och det är detta bloggarna missar, de kan få ett helt falskt mail inskickat, eller en falsk kommentar och sedan publiceras det på bloggen. Även om bloggen är anonym utåt sätt- så är inte du som driver bloggen anonym. Och du som publicerar är den ansvarige utgivaren, precis samma regler för den som är ansvarig utgivare på en tidning. Samma lagar, samma regler.Samma sak med en kommentar, även om du kommenterar i ett annat namn så är du verkligen inte anonym- om någon får för sig att anmäla.Man kan sitta bakom sin datorskärm och tro att ingen får reda på något- men tänk på att det går. Allt har sitt pris och är det värt att skicka in det där falska ryktet eller kränka någon i en kommentar när man faktiskt själv kan åka dit?

Jag är inte naiv och jag förstår att allt näthat inte försvinner på en dag. Men som jag skrev i början så kanske det föds något positivt av det här. Jag skulle vilja att folk/tidningar/media/bloggare faktiskt började uppmärksamma att man INTE är så anonym på nätet som man tror! Så ni bloggare som läser detta, ni som inte har en blogg och läser detta- sprid gärna detta vidare för det är viktigt! Att samma lagar på internet gäller lika mycket som i verklighet. Vill du skriva något konstruktivt på en blogg- gör gärna det. Men ta till dig tipset jag gav, att du kan stå för din kommentar. För handlingar man gör måste man kunna stå för och ta ett ansvar för.

/Tyra Sjöstedt